Vägen till ett nytt jobb måste bli kortare

Debattartikel i Göteborgs-posten 7 november 2016

Stärk Sveriges konkurrenskraft med bättre matchning på arbetsmarknaden och minska antalet bristyrken. Satsa på att snabbt få in nyanlända på reguljära jobb och förhindra lönedumpning och söndersubventionerade branscher, skriver bland andra Olle Ludvigsson (S).

Detta är vårt budskap till Ylva Johansson (S), minister med ansvar för etablering, som under måndagen är i Göteborg för att diskutera med företrädare för Svenskt Näringsliv, Hotell- och restaurangfacket och Moderaterna.

Just nu saknas det utbildad arbetskraft i många delar av industrin och byggbranschen. Det saknas lärare, undersköterskor och många andra yrken inom välfärden. Samtidigt har vi en situation där vi har massor av människor som riskerar att fastna i långtidsarbetslöshet. Det går inte ihop.

Vad regeringen behöver göra är att ytterligare förstärka de individuella insatserna för att få nyanlända och andra som riskerar långtidsarbetslöshet i jobb eller studier. Det kan handla om att utvärdera och komplettera yrkeskunskaper i en utbyggd och effektiviserad valideringsprocess och att utbilda arbetslösa till de bristyrken vi ser. Det handlar helt säkert om att hitta andra sätt för människor att lära sig svenska än i en skolbänk.

I dag hanteras alltför många människor i ett system som inte ser deras individuella möjligheter, som inte tar hänsyn till hur den lokala arbetsmarknaden ser ut och som framförallt tar alldeles för lång tid att passera.

Vi har en kraftigt tudelad arbetsmarknad. Den tydligaste gemensamma nämnaren för arbetslösa, oavsett var de är födda, är att de saknar gymnasieexamen. Det är ändå inte säkert att svaret är att alla arbetslösa ska läsa in gymnasiet. Svaret kan också vara att utveckla kortare, konkreta, yrkesutbildningar i yrken där gymnasieexamen inte är det viktigaste men där behovet av arbetskraft är väldigt stort. Ett exempel är chaufförer av olika slag.

Ännu tydligare tudelning

En del säger i stället att lösningen för de som saknar utbildning är låglönejobb. Det är en utveckling vi i starka ordalag vill varna för.

Den svenska modellen bygger på att parterna sätter löner. Det vore dubbelfel om politikerna går in och försöker subventionera fram branscher som inte finns i dag. Speciellt om det innebär en låglönemarknad där människor inte kommer att kunna leva på sina löner utan vara beroende av annat stöd, från samhället eller andra – eller vara tvungna att ha flera jobb. De riskerar också att fastna i låglönejobb under lång tid. Tudelningen på arbetsmarknaden blir då ännu tydligare.

Det här är tyvärr en utveckling vi redan närmar oss i dag. Många unga lever från dag till dag på tillfälliga anställningar från flera olika arbetsgivare för att få vardagen att gå ihop. Det är inte en långsiktigt hållbar arbetsmarknad.

Reaktion på lönedumpningen

EU-kommissionen jobbar just nu med förslag på att det är inhemska löner som ska gälla för alla som jobbar i ett land. Det är en reaktion på den lönedumpning som skapar ohållbara branscher och villkor för massor av arbetare inom EU. Att människor ska ha löner de kan leva på i det land de arbetar i är för oss en självklarhet. OECD vill inte rekommendera låglönejobb utan förordar utbildning och minskade löneklyftor för att nå framgång.

Därför är det av största vikt att regeringen inte faller för högljudda locktoner om låglönejobb utan i stället arbetar för att vara bäst på att använda människors kraft där den bäst behövs.

Till sist vill vi lyfta jämställdhetsaspekten i arbetslösheten. Det är de utlandsfödda kvinnorna som i lägst utsträckning har jobb, speciellt de med kort utbildning. Kvinnors deltagande på arbetsmarknaden är något vi i Sverige är världsledande på och de har en stor del i vårt lands framgångar. Självklart ska det också gälla utlandsfödda kvinnor. Att mamma går till jobbet är en av de viktigaste faktorerna för barnen att känna framtidstro.

Det mesta hänger på jobben

Det mesta hänger faktiskt ihop med jobben. Att den som vill och kan jobba också får möjligheten. Det är sant att det stora antalet asylsökanden är svårt för våra system att hantera men det är också tydligt vilken resurs det är att många har valt att söka skydd i Sverige. Se på befolkningsutvecklingen; äntligen finns det fler i arbetsför ålder att ta hand om de åldrande på landsbygden. Äntligen finns det möjlighet att utbilda tillräckligt många inom byggbranschen och sjukvården. Äntligen har vi en lösning på hur vi ska klara att betala ut pensionerna på sikt.

Vi ser därför positivt på de möjligheter den stora invandringen ger Sverige. I dag och i framtiden. Det som krävs är att förbättra de strukturer som i dag gör att det tar alldeles för lång tid från det du kommer till Sverige till dess att du har ett jobb, och får chansen att vara med och bygga vår framtid tillsammans.

Fakta:Debattörerna:

Olle Ludvigsson (S)

EU-parlamentariker

Mikael Sällström

IF Metall Göteborg

Jan Nilsson

LO Göteborg

facebook Twitter Email