Var så god och betala 123 miljarder!


Krönika i Nerikes Allehanda den 12 september 2016

För ett par veckor sedan kom kravet från EU-kommissionen. Konkurrenskommissionären Margrethe Vestager slår stenhårt mot datajätten Apple och vill att Irland kräver företaget på 123 miljarder svenska kronor i obetalda skatter. Under EU:s statsstödsregler är det nämligen olagligt för medlemsländerna att ge skatteförmåner till enskilda bolag. De skatteförmåner som Irland gav Apple har resulterat i att företaget har betalat en effektiv bolagsskatt på en procent av vinsten i EU för 2003, och så lågt som 0,005 procent för 2014. Beslutet väntas nu överklagas, men det är inte rimligt att de storföretag som har störst möjlighet att bidra till den europeiska välfärden också är de som bidrar minst.

Parallellt med granskningen av Apples förmånliga skatteavtal med Irland har kommissionen gjort liknande granskningar i bland annat Nederländerna och Luxemburg. Tidigare har Margrethe Vestager krävt att Starbucks och Fiat ska krävas på 200 miljoner kronor i obetalda skatter för skatteupplägg i de båda länderna.

Särskilt förmånliga skatteavtal och avancerade skatteupplägg som de multinationella bolagen använder sig av behöver i stället stävjas för att skattesystemet ska ses som rättvist och legitimt av medborgarna och av dem som driver små och medelstora företag. Ojämlika skattevillkor medverkar till att konkurrensen i vissa branscher sätts ut spel och att oligopolliknande företag kontrollerar vissa branscher.

Exempelvis är den svenska banksektorn dominerad av de fyra storbankerna, vilket leder till högre boräntor än nödvändigt än i en situation med friare konkurrens. Här tror jag att digitaliseringen i framtiden kommer att spela en avgörande roll för ökad konkurrens som förhoppningsvis leder till lägre priser för konsumenterna. Men företagen måste även beskattas någorlunda lika i syfte att möjliggöra mer likvärdiga marknadsförutsättningar.

Om vi vill främja innovation, jobb och tillväxt, digitalisering och grönare investeringar behöver det internationella skattesystemet göras mer likvärdigt. Implementeringen av OECD:s internationella BEPS-regler är en del av detta arbete. Vidare klubbade Europaparlamentet senast i juni 2016 ett antal rekommendationer för att göra bolagsskatten mer rättvis och transparent. I ljuset av Panama-skandalen har även en ny undersökningskommitté inrättats i Europaparlamentet i syfte att förhindra penningtvätt, skatteundandragande och skatteflykt. Jag kommer i egenskap av suppleant i kommittén följa arbetet noggrant och med stort intresse.

Frågan om låga bolagsskattenivåer har även aktualiserats i samband med britternas utspel inför förhandlingarna om Brexit. Att den brittiska regeringen vill införa en bolagsskattesats på 15 procent är möjligen en del av britternas förhandlingstaktik, men även en illustration av fenomenet ?race to the bottom? när det gäller bolagsskattesatser. Jag tror vi i stället behöver jobba för jämnare bolagsskattenivåer i EU. Så att storföretagen bidrar till jobb och tillväxt men även till den gemensamma välfärden.

Olle Ludvigsson Ledamot i EU-parlamentet (S)

facebook Twitter Email